Publicerad 2013-10-26 03:19:00 i Allmänt,
Jag började morgonen med att dricka 2 stora glas söt saft 2 timmar innan jag skulle vara på sjukhuset. Detta var något som stod med i kallelsen jag fått.Sedan blev det duschen . Hår o kroppen skulle behandlas med ett desificeringsmedel som man fick från sjukhuset. Det var väl inte det skönaste medlet att gnida in sig med och gott luktar man inte. Men det är viktigt att göra det för sin egen skull.Sedan var det till sjukhuset.Träffade läkaren som markerade på benet så man gör vid rätt sida.Sedan vidare upp och byta kläder och träffa narkospersonal som förbereder en med tabletter. Sedan fick man komma in på operationsrummet och andas in via mask tills man somna.Det hela kändes mkt bra då personalen gjorde det lättare genom ett underbart bemötande som kändes både tryggt och positivt.Operationen tog ca 40 minuter tror jag.När jag vaknade upp så var man groggy men inte illamående eftersom jag fått en tablett mot det innan nedsövningen.När jag sedan rullades upp på rummet så kändes det riktigt bra. Nu ska man ha i tanken att jag fick ju nog ganska mkt morfin och värktablett men jag hade inte ont och jag kunde redan 5 timmar efter operation lyfta mitt vänstra ben utan problem. Senare på em kom det in en annan tjej som genomgått samma operation som jag fast på höger sida. Vi pratade en del och denna stackars tjej hade haft en väldigt tuff tid med läkare som nonchalerat hennes smärta och problem. Blev berörd av hennes historia och kände att hon gav mig en insikt om hur jag kunde ha fått det om jag inte gjort operationen nu. Kommer att ha med henne i mina tankar en lång tid framöver och beundrar verkligen denna tjej för den kamp hon fört för sin rätt att få leva ett vardagligt liv utan smärta.Dagen efter operation så fick jag en kurs i hur man går på kryckor. Jag blev röntgad och fick även kopia på dessa bilder där man ser de 3 titanskruvarna positioner. Jag och min rumskompisen fick sedan visa upp oss i korridoren på kryckor för läkaren som sa sig vara väldigt nöjd. Vi log tillbaka och sa att vi var båda väldigt glada också. Det var en trevlig upplevelse att ligga på sjukhuset eftersom personalen var glada, positiv och hela stället kändes varmt och kärleksfullt.Projekt hemfärd och hämta ut smärtstillande gick som en dans.Nu har det gått några dagar hemma och smärtan kommer och går men det är inte så farligt. Man får inte förvänta sig att sova på natten. Jag sover någon timme sedan vaknar man av att man har lite ont och får byta sovställning. Man får acceptera att när jag somnar så är det ok och när jag inte kan sova så kollar man tv eller lyssnar på ljudbok.Man mår lite dåligt av tabletterna men försöker äta och dricka lite skonsamma saker. Har även försökt att vara uppe och gå en runda ute i trädgården varje dag och samla energi. Har öppet sovrumsfönstret vilket jag normalt inte har annars.Detta för att känna friska luften in och man blir lätt överhettad av morfintabletterna känns det som.Jag vet att jag bara är i början på en lång rehabresa med många med och motgångar, men jag känner en lycka och glädje blandat med en förnyad styrka. Jag känner mig stolt över detta val jag gjort för jag är övertygad om att jag äntligen gjort något bra för min framtid och mitt välbefinnande.Det som ger mig extra glädje och energi är mina duktiga barn och min underbara särbo som finns där för mig.Tack!
